Senaste inläggen

Av Jenny - 27 april 2015 10:50


 

Kom precis hem från läkarbesöket, höll på och försova mej, för inatt fick jag mej en skön natt. Vaknade lika dant som jag somnade och de hör inte till vanligheten.

Annars vänder jag och vrider på mej, vaknar titt som tätt och måste vända mej om för nån arm har somnat eller nån kroppsdel gör ont. Eller så vaknar man av dessa konstiga mardrömmar.

 

Läkarbesöket gick bra, känner mej nöjd men ändå lite stressad inombords. Som tur är har jag mitt jobbkvar på Bring Frigo . Så han ville ju att man skulle komma ut i jobbet så snart de går med och arbetsträna. 

Vilket jag själv vill oxå, så han sjukskrev mej yttligare till sista augusti för och sen prova på och arbetsträna i september.

Och de känns helt ok, nu har jag nåt att jobba för, även om man inte mår så värst så är ju ändå målet att ta sej til jobbet igen och nu har man lite mer att jobba för. 

Sen på denna väg skulle jag oxå lära mej att inte köra på i 300 utan lyssna av på alla singelar kroppen ändå ger mej.

Så nu blir de ett långt samtal med min psykoterapet imorn och så har vi mer att jobba på.

 

Klurar på och jag sla ringa till chefen och tala med han nu elr om jag ska vänta.

Känns inte som man är så populär nu när man gått hemma så länge, (sedan november 2014 ). Men skulle nog ändå kännas skönt på någe sätt och få ett prat med han oxå.

 

Känns ändå nånstans i allt de hopplösa att man ska komma tillbaka till jobbet igen, även om jag kanske aldrig kommer tillbaka 100% så siktar jag ändå på i vart fall 50 % nästa år.


Tankarna av att vilja förvinna ur livet kommer ju titt som tätt men idag ser jag en ny framtid, men jobb och pengar på kontot igen :) 

Vissa dagar är ju sämre än andra men när man har en specialistläkare  och psukoterapet i ryggen så känns jobbet lättare.


Min förra år med sjukdomproblematik som då varade i 7 år, hoppas jag verkligen att jag får slippa. de var tuffa år och långa år utanför samhället. Dit vill jag inte igen men samtigt vill jag bli frisk. Vill bli helt fullt frisk som alla andra. MEN de talade min läkare om att jag alltid kommer ha PTSD:en MEN att jag skulle lära mej att ha de bakom mej i stället för framför.

Hmm ja de blir mkt och ta tag i.


Han ville även att man skulle ut och röra på sej och jag har alltid försökt i den mån det går att göra de, men då jag inte kunnat pga smärtan så har jag ju fått ta det.

Men nu skiter jag i att jag får det tillbaka, känner mej ännuj mera trasig när jag inte får röra på mej som jag alltid har gjort. 

Så nu ska de spåret minst en gång om dagen.:)


Och jag fick med mej en kompis idag som tyvärr oxå är sjukskriven så nu kan man peppa varann, för de finns inget bättre som medicin än att röra på sej :)


Hörs snart igen :)


Av Jenny - 26 april 2015 21:00


 

Nu är kvällsmyset på g.. sista kvällen med gubben innan han lämnar oss.

 

Haft en mysig dag och kväll, kollade på filmen American Sniper, den va väl hystad men hade kunnat vart lite bättre med tanke på betyget den fått. 

Sprang även en sväng på marken som är de BIG monent här i det lilla samhället :) 

Köpte med oss massa bröd för en hndrig och hittade ÄNTLIGEN en brödkorg, så jäkla svårt och hitta en sån. Ja de är sant har fan letat som en tok men idag hittade vi en fin o duglig på marken.

O så förståss blev det massa marknadsgodis och strumpor :) man kan inte gå på en marken utan att köpa strumpor :)

 

Och sen denna jävla värk jag har som fan gör mej både galen och helt mupp.. orkar ringa och klaga på detta. Enl min läkare så är de fibro men jag tror på nåt mer reamutaiskt. Men de är ju läkarna som bestämmer de.

tar lite smärstillande ibland men hjälper inte så mkt.

 

Är nervöös som hell för vad läkaren ska säga imorn. Hoppas de är en bra läkare som jag kommer bra överns med eftersom jag ska ha den ett bra tag nu framöver. Så jag kan bli läkt nån gång.

Inatt sov jag en hygglig natt, vaknade dock ett par gånger men är ändå mer sömn än vanligt. Min gubbe fick mej och hämta ut lite sömnpiller så ska prova de och se om de funkar. Så man kan sova en hel natt utan att vakna av krömpor elr mardrömmar elr ångest.


Nu har vi bäddat ner oss så nu blire de en bra film och lite myyys :) För det behöver jag och är värd det :)


Hörs imorn antar jag efter mitt läkarbesök :)


Av Jenny - 26 april 2015 10:39



         Gomorgon Bloggen:)

 Igår hade jag en underbar dag i stockholm. Helt ok väder och underbat sällskap. Vi pratade ut en hel del och jag kommer göra allt i min makt för att fixa detta, då gubben ligger ute på jobb. Hoppas oxå att han gör som han sa, att oxå göra allt för att de ska funka. Och kanske även förhoppningvis hitta sej ett annat jobb på närmare håll :)


 Tog tåget upp på eftermiddagen och gubben häntade mej på tågstationen, SHIT va stort de är i stockholm och bara hitta varann var ju som en nål i höstacken, tur man hade mobil så man kunde ringa varann, o ens hitta. Försa hur man gjorde då de inte fanns mobiltelefoner:? 


 

Här var det fina hotellet med balkong och de var ju supernice för en som röker :)

 

En mysig hotellfrukost, och det fanns ju huuuuur mkt som helst :) så proppmätt blev man :)


Vi rullade sen vidare till dagen D. Som skulle bli vid Naturhistorika museet och Cosmonova :)

Här kommer lite bilder:) 

 

Huset är ju helt fantastiskt vacker, även invändigt var ju hur fint som helst :)

 

Kolla det taket, skulle man ha hemma :)


Massa fina djur och även från apornas tid, svårt och föreställa sej att man är släkt med apor.

 

Denna såg riktigt otäck ut och denna apa kallas Florens, en liten mindre men ack så lik oss :)


       

Dinusarius, bäver och fladdmöss och en valross som var uppstoppade. Väl värt att åka dit på ett besök :)


Sen blev de consmonva och om rymden. Otroligt otäck och fasinerade och kolla på, med denna coola teknik, IMAX. 

Har ni vägarna förbi , hoppa in och ta en föreställing vetja :)


Vi hade planerat att vara två dagar i stockholm men kände att jag ville hem och ta vara på dom få dagarna som jag får ihop med gubben innan han drar till stocholm igen. 

Men de får nog även bli så att de man sej en tur dit o sover där nån dag. Så man fixar detta avstånd.


Idag är de dags för marken :)

Av Jenny - 25 april 2015 09:40

 

     


     


Tjooo😊

Idag säger man godmorgon från Grand scandic hotell i Stockholm . 

Det var ingen höjdar natt direkt , ovant o sova borta , men sen hörde vi ju hela festen

och klaset som pågick nere på baren . Dunkade som fan , gubben somnade men inte så konstigt efter allt jobb i veckan . 


Igår struttade vi runt en sväng på stan o kollade runt lite på slottet o även rådhuset och såg en kändis 

elr rättare sagt mötte partiledaren i kristdemokraterna , Göran Hägglund med fru som rusade iväg . 


Idag blir de och kolla på Naturhistoriska och cosmonova 😊


Bloggar från mobilen så allt blev lite märkligt o kort. 

Och korten hamnar ju huller om buller men de får duga 👍

                   

        Puss och kram 




Av Jenny - 24 april 2015 11:32
Det här inlägget är lösenordsskyddat.
Lösenord:  
Av Jenny - 24 april 2015 01:21

Av Jenny - 24 april 2015 00:26


 Hej bloggen:) 

Har svårt och sova igen och som vanligt, o ingen karl som kramar om mej heller.. helt tomt och ensamt. Bara hunden som håller mej varm men inte med den sociala biten.

Kommer gå crazy på detta med att han ska ligga ute varje vecka, vet inte hur jag ska stå ut, pallar vårat förhållande detta?

Han hade inte så mkt erfarenhet av förhållande när han träffade mej och nu kör han bara på och tackade ja till detta jobb.

Kan inte minnas att han inte ens har frågat mej vad jag tycker om de alls. Men å andra sidan är han en vuxen männsika som bestämmer helt vad han vill göra själv.

Men att lämna mej med gråten i halsen och bara dra och jobba, knappt går och få tag på han, ringer man så är han stressad till tusen. Oftast bara sms vi kör hela dagen. Ja, han ringer och säger gonatt men då är han så trött så han inte orkar prata. Men de är ju förståligt efter nästan 12 timmar arbete om inte mer.


Men när finns de plats för mej då?

Är han bara egotrippad och tänker på sej själv? Är jag bara ego o tänker på mej själv?


Känner ärligt att han trivs med det han gör, inte alls den där saknaden som jag kände va han förut.

Vill jag ha de så här?

Vill jag sova själv största delen av tiden?

Vill jag ha en telefonkontakt bara med min kille?


Många frågor som snurrar i huvudet.. mest av allt så snurrar ju saknaden av en kille som jag älskar jätemkt men är allt detta värt de? För lite mer pengar och förmåner och firmabil?


                                                              Gonatt!


Av Jenny - 23 april 2015 18:28


  Ja, så blev man själv igen.

 För ett år sen träffade jag den finaste karl på denna planet, allt var perfekt. tills jag kände att jag inte orkade andas knappt. Ja jag hade ju så klart gått in i väggen igen. 

Men denna gång tyckte jag ju att de va okej och skulle kunna ta mej ur detta på ett mer ok sätt då jag hade bästa pojkvännen som stöd.

Så bra gick de, när han nu har fått ett annat jobb som han så gärna vill ha, o jag de är klart han ska ta de. Men de innebär att han mestadels kommer ligga ute på jobb ungeför 4 dar i veckan. O ibland slipper han beroende på hur mkt jobb de finns här där han bor. Men ändå så blir de mkt jobb i både stockholm och jönsköping. 


Så jag kommer ju den mesta tiden vara själv :( 

Och även få ta hand o stötta mej själv hela tiden vilket är så jävlka jobbigt att vara själv och inte ha nåt stöd. Detta kontrakt skrev jag inte under på när jag träffade han och andra sidan så valde ju inte han att jag skulle gå hemma och vara sjuk hela dagarna. Skönt för han iof sej och slippa mej gå o gnälla om en den ena o tredje.


Så nu sitter jag här med ilska och ledsamhet och känner mej ensamast i hela världen :( O klart jag inte kan säga till han att , nej du får inte ligga ute på jobb. De är ju hans liv och skulle aldrig hindra honom från detta. Men ändå vill jag bara skrika rakt ut.. KOM HEM O SKIT I JOBBET!

Han tycker det är så bra, då han kommer tjäna så mkt pengar, visst det är väl alltid bra med pengar MEN de är inte allt i världen. 

Ibland behöver jag hjälp till doktorn och sånt men nu kan jag inte få nån sån hjälp alls. Då han ligger ute och kan inte åka 40 mil för o följa med mej en timme liksom. Så livet är ännu en gång så jävla surt. Just nu veto fan varför jag ens ska vara kvar här. Visst jag har mina fina kids men dom är ju så stora så dom klarar sej allt ändå. 

 Livet är fan inte lätt !!

      


Presentation

Fråga mig

3 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6 7 8 9
10
11
12 13
14
15
16
17
18
19
20 21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2016
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards